När försvarsberedningen den 26 april 2024 lämnade sin rapport, ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad”, var spänningen stor. Ett gediget och flera månader långt arbete där beredningens elva ledamöter från samtliga riksdagspartier tillsammans med sakkunniga, experter och ett sekretariat satt sig in i hur svensk försvarsmakt på bästa sätt kan rusta för framtiden. 

Anders Wigelsbo, förste vice ordförande i rikshemvärnsrådet, väntade med spänning på offentliggörandet och på att få svaret på hur hemvärnets framtid ser ut. 

– Att hemvärnet skulle bli en egen stridskraft, där Laura Swaan Wrede får både större mandat och en utökad rådighet, är något vi rustat för under flera år, säger han. 

Det är också vad ÖB förordat i sitt militära råd, där han uttryckt att ledningen för hemvärnet ska bli en egen organisationsenhet:

”Hemvärnet genomför kommande år en omstrukturering där rikshemvärnsavdelningen vid Högkvarterets produktionsledning omorganiseras till den nya organisationsenheten rikshemvärnsstaben. Rikshemvärnschefen ansvarar för produktion och utveckling av militärregionerna med ingående militärregionsstaber och hemvärnsförband.”

(Överbefälhavarens råd avseende förmågeutveckling,
31 oktober 2022 FM2022-19979:13.)

Vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen 2024 passade Anders Wigelsbo på att tala med flera av beredningens ledamöter för att informera sig om försvarsberedningens arbete och prata om hemvärnets framtid. Det var åtminstone vad han tänkte. 

– Men trots att rapporten inte skulle presenteras förrän den 26 april fick jag höra att ”hemvärnet ska in under armén, det är redan klart”, säger Anders Wigelsbo. 

Anders Wigelsbo upplever att kunskapen både kring hur hemvärnet fungerar och är uppbyggt, varit låg i försvarsberedningen. 

– Ska man besluta om så långtgående detaljer som man gör i rapporten behöver man först och främst skaffa sig kunskap. 

Han har därför under samtal med försvarsberedningens förste sekreterare, Tommy Åkesson, föreslagit att rikshemvärnsrådet ska ha en dragning för ledamöterna. Eftersom försvarsberedningens sekretariat har i uppdrag att göra de underlag och planera för de dragningar av experter, samtliga försvarsgrenschefer och besök som försvarsberedningen behöver för att klara av sin uppgift, ansåg Anders Wigelsbo att det var rätt väg att gå. 

Att rikshemvärnsrådet skulle kallas till en dragning var något som Anders Wigelsbo i det närmaste tog för givet. I hemvärnsförordningen står att ”Försvarsmakten skall höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnets framtid”. 

Även om det är politiker, och inte representanter för Försvarsmakten, som sitter i försvarsberedningen kände sig rikshemvärnsrådets förste vice ordförande trygg i förvissningen om att en kallelse skulle komma. Självklart måste väl hemvärnets rådighet tolkas som en viktig fråga som rör hemvärnets framtid, resonerade han. 

Men någon inbjudan kom aldrig. Trots att rikshemvärnsrådet, som är en statlig nämnd under försvarsdepartementet, är en av de instanser som har störst insyn i hemvärnets uppbyggnad och funktion, blev de aldrig inbjudna.  

– Det stämmer. Vi har inte talat med hela rikshemvärnsrådet. Vi har bara talat med chefen, Laura Swaan Wrede, säger Tommy Åkesson, som är sekretariatets förste sekreterare. 

Innebär det att ni inte talat med rikshemvärnsrådet över huvud taget?

– På Folk och Försvar hade vi flera informella möten med rådet. Dock inga organiserade möten, det har vi aldrig haft under mina 15 år i sekretariatet. 

I intervjuer med vissa av ledamöterna i försvarsberedningen framkommer det att kunskapen om hemvärnet inte känns helt uppdaterad. Upplever du att det finns behov av att öka kunskaperna?

– Det finns absolut ett behov av att vässa kunskaperna i ämnet Försvarsmakten. Det är ett enormt stort område för dem att ta in på relativt kort tid, allt från strategiska kärnvapen till hur hemvärnet är uppbyggt. 

Varför har ni inte bjudit in rikshemvärnsrådet för en dragning om hemvärnet?

– Om de hade hört av sig till mig hade jag gärna tagit in dem.  Det har de dock inte gjort. Och om vi skulle ta in rikshemvärnsrådet skulle vi behöva bjuda in alla frivilligorganisationer, lottorna, Försvarsutbildarna, Blå stjärnan … 

Nej, rikshemvärnsrådet kom aldrig till tals med försvarsberedningen. Men rikshemvärnschefen Laura Swaan Wrede och arméchefen Jonny Lindfors kom tillsammans på en dragning. Enligt Jörgen Berglund (M), försvarsberedningens ordförande, fanns annat på agendan än hemvärnets rådighet under den dragningen: 

– Laura Swaan Wrede och arméchefen deltog samtidigt. Jag minns inte allt som sades men det som rikshemvärnschefen tryckte extra mycket på var vikten av personlig materiel för hemvärnssoldaterna och en effektivisering av hemvärnsutbildningen, till exempel det orimliga i att en lastbilschaufför i det civila ändå behöver genomgå en förarutbildning som ett led i att bli lastbilschaufför inom hemvärnet. Jag tror inte ens att frågan om huruvida hemvärnet ska underställas armén var en fråga som diskuterades under det mötet. 

Har ni inte diskuterat frågan med rikshemvärnsrådet?

– Nej, Alexandra Anstrell som sitter i rikshemsvärnsrådet är min kollega i försvarsutskottet och hon har pratat med mig om bland annat dessa frågor. Jag tror dock inte att rådet delar vår uppfattning här. De är enbart en av flera instanser, och vi har tagit emot flera olika uppfattningar och därefter vägt för- och nackdelar emot varandra. 

När delrapporten väl offentliggjordes, blev Anders Wigelsbo därför i det närmaste chockad. I rapporten går försvarsberedningen tvärtemot ÖB:s militära råd och det som Anders Wigelsbo menar att ledningen för hemvärnet jobbat för under flera år. Så här skrev beredningen:

”Utbildning av staber och förband i markarenan måste så långt möjligt sammanhållas för att på ett rationellt sätt utveckla den samlade förmågan. Försvarsberedningen föreslår därför att militärregionerna överförs till arméns grundorganisation. Detta kommer att stärka möjligheterna att leda och samordna utbildningen, träningen och övningen av fältförbanden, territorialförbanden samt hemvärnsförbanden.”

Rikshemvärnsrådet kontrade med att den 26 maj enhälligt fatta följande beslut: 

”Rikshemvärnsrådet har sedan tidigare tagit ställning för att verka för att rikshemvärnsstaben ska bli en egen organisationsenhet och hemvärnet därmed en egen försvarsgren. Det är alltjämt rådets bestämda uppfattning. Detta är också överbefälhavarens och Försvarsmaktens beslutade vägval. Det innebär att rikshemvärnsrådet bestämt motsätter sig att militärregionerna underordnas armén. Det är rikshemvärnsrådets uppfattning att det är av avgörande vikt för stridskraftens utveckling att rikshemvärnschefen har rådighet över hemvärnets utveckling och förbandsproduktion. Där är militärregionerna en vital del.”

– Enkelt uttryckt innebär det som står i rapporten att hemvärnet ska underställas armén. Om det blir enligt det förslaget är risken stor att kvaliteten på hemvärnets utbildning och tillgången på hemvärnssoldaternas materiel försämras markant, säger Anders Wigelsbo. 

Hans farhåga är att hemvärnet, om stridskraften underställs armén, även kommer att tappa kompetens. Det finns en risk för att hemvärnet åter-
igen kommer att nedgraderas till det B-lag som det under en period ansågs vara, enligt en källa som Tidningen Hemvärnet talat med, en planeringsofficer med armébakgrund:

– Men den största risken är att armén och arméchefen faktiskt har en uppgift att leverera fyra brigader. Risken är stor att den uppgiften överordnas allt annat och att hemvärnet därmed varken får den uppmärksamhet eller utveckling som hemvärnet faktiskt behöver.

Att gå emot ÖB:s militära råd kan för en utomstående tyckas vara anmärkningsvärt. Det tycker dock inte Peter Hultqvist (S), ledamot i försvarsberedningen och under 2014-2022 Sveriges försvarsminister. 

– Beredningens rapport handlar om att säkerställa att det finns så bra utbildningar och materiel att låna som möjligt för hemvärnet. Det finns inget annat syfte med förslaget än att få bort byråkrati och annat krångel. Den här åtgärden gör det smidigare. 

Men Peter Hultqvist har inte möjlighet att svara på fler frågor än så.

 – Nu har vi den här uppfattningen och vi tror att den är rätt. Jag varken vill eller behöver säga mer i den här frågan. 

Inte heller Jörgen Berglund tycker att det är särskilt problematiskt att gå emot ÖB:s militära råd:

– ÖB:s militära råd väger självklart väldigt tungt, och här har regeringen alla möjligheter att gå emot beredningens förslag. Men om man vänder på frågan: vad skulle bli bättre om man inte låter hemvärnet lyda under armén?

Ledamoten Mikael Larsson (C) är av en annan åsikt. 

– Det står tydligt i ÖB:s militära råd att rikshemvärnsstaben ska vara fortsatt organiserad som den är i dag och inte lyda under armén. Hemvärnet måste få fortsätta utvecklas och stå på egna ben. Här hade centern en avvikande åsikt i och med att vi tror att denna förändring kan komma att förändra hemvärnets utbildningsinsatser på att negativt sätt. 

De övriga ledamöterna, som var för förslaget om att hemvärnet ska underställas armén, såg i stället vinster med den organisationen. 

– För oss är inte frågan kring vem som ska leda som är det viktigaste. Vår bedömning är att den administrativa bördan skulle bli för påtaglig för hemvärnet om man stod som egen organisationsenhet och att mycket därefter skulle handla om just det vi vill se mindre av, processer och administration, säger Lars Wistedt (SD). 

Jörgen Berglund är inne på samma spår:

– Vårt syfte med det här förslaget är att minska administrationen. Inte att bilda fler stabsenheter. Vi ser det som en god idé att samla hemvärnet och armén och på så sätt ta tillvara synergin. Vi vet vad ÖB och vissa generaler anser i frågan, men som vi ser det innehåller den här lösningen flest fördelar. 

Men det finns fler skäl, menar ledamoten Mikael Oscarsson (KD):

– Vid krig eller en kris bör man ha en enda chef. Då funkar det inte med två chefer, det har helt enkelt med det säkerhetspolitiska läget att göra.