Jörgen Berglund (M) om hemvärnets framtid
Av försvarsberedningens rapport som publicerades den 26 april 2024 framgår det att hemvärnet och militärregionerna ska underställas armén. Hur har arbetet med att ta fram underlaget gått till?
– Det stämmer att vi föreslår att vi vill att produktionen av hemvärns-
förband samordnas under arméstaben. Vid insats och operationer kommer fortfarande militärregionerna ha det territoriella ansvaret inom respektive område. För att ta fram alla våra rapporter har vi rest och träffat försvarspolitiker från våra närmaste allierade, tankesmedjor, forskare, tjänstemän och andra experter för att få en bredare och fördjupad insikt från flera perspektiv.
Har frågan diskuterats med rikshemvärnsrådet?
– Vi har träffat bland annat försvarsgrenscheferna för att få en så bra bild som möjligt och även rikshemvärnschefen. Hon och arméchefen deltog samtidigt. Jag minns inte allt som sades men det som rikshemvärnschefen tryckte extra mycket på var vikten av personligt materiel för hemvärnssoldaterna och en effektivisering av hemvärnsutbildningen, till exempel det orimliga i att en lastbilschaufför i det civila ändå behöver genomgå en förarutbildning som ett led i att bli lastbilschaufför inom hemvärnet. Jag tror inte ens att frågan om huruvida hemvärnet ska underställas armén var en fråga som diskuterades under det mötet. Det är också upp till varje ledamot att bilateralt prata med olika intressenter och dessutom har många hört av sig självmant till oss när det kommer till olika frågor.
– Vi har inte diskuterat frågan med rikshemvärnsrådet som beredning, men Alexandra Anstrell som sitter i rikshemsvärnsrådet är min kollega i försvarsutskottet och hon har pratat med mig om bland annat dessa frågor.
Jag tror dock inte att rådet delar vår uppfattning här. De är enbart en av flera instanser, och vi har tagit emot flera olika uppfattningar och därefter vägt för- och nackdelar emot varandra.
– Men att hemvärnet ska bli en egen försvarsgren fortsättningsvis, det anser vi inte, och det har vi i försvarsberedningen varit tydliga med. Nu blir det upp till regeringen att ta ställning, när propositionen ska skrivas. Slutligen är det riksdagen som beslutar, vilket förväntas ske i december.
ÖB har tidigare föreslagit att hemvärnet ska vara en egen organisationsenhet, något som framgår av hans militära råd. Varför har denna vändning skett i försvarsberedningens rapport?
– Vårt syfte med det här förslaget är att minska administrationen. Inte att bilda fler stabsenheter. Vi ser det som en god idé att samla hemvärnet och armén och på så sätt ta tillvara synergin. Vi vet vad ÖB och vissa generaler anser i frågan, men som vi ser det innehåller den här lösningen flest fördelar.
Är det vanligt att man går emot ÖB:s militära råd?
– ÖB:s militära råd väger självklart väldigt tungt, och här har regeringen alla möjligheter att gå emot beredningens förslag. Men om man vänder på frågan: Vad skulle bli bättre om man inte låter hemvärnet lyda under armén?
Om hemvärnet och militärregionerna underställs armén – vem blir chef över vem?
– Det är en bra fråga och svaret är tudelat. Arméns uppgift är att ansvara för produktionen av markförbanden. Militärregionernas chefer leder operationerna inom sitt geografiska område.
Vilken rådighet kommer rikshemvärnschefen att ha om det här beslutet går igenom?
– Kort svar på den frågan är att rikshemvärnschefen kommer att ha den rådighet som hon behöver för att kunna sköta sitt uppdrag.
Vem kommer att ha det markterritoriella ansvaret enligt ert förslag, arméchefen eller rikshemvärnschefen?
– Hemvärnet kommer att vara en fortsatt viktig del i Sveriges försvar. Däremot får vi inte bygga upp stuprör. Vi måste samarbeta. Hemvärnets stora fördel är den lokala kännedomen och den får inte underskattas. Här ser vi det som en stor fördel att rikshemvärnschefen och arméchefen är lite av ett radarpar som samarbetar väldigt bra ihop. ⎢