Ökad skärmtid ger vassare sjukvårdare
Kan krigsspel på mobilen vara förmågehöjande? En ny studie från Karolinska institutet belyser nyttan med gamification som metod för att vidmakthålla sjukvårdares kunskap kring omhändertagande vid trauma.
Militära sjukvårdare behöver skräddarsydda utbildningsverktyg för att hantera de utmaningar som traumavården möter på slagfältet. I Ukraina används redan olika spelappar som förmågehöjande metod när det gäller att omhänderta trauman, TCCC.
Samma sak är av intresse även i Sverige.
– Frågan har väckts om hur vi kan använda simuleringsmetoder och om det är möjligt att leka in kunskap via mobilspel, säger hem-
värnets försvarsgrensöverläkare Erik Mattsson.
Han är en av medförfattarna till studien från Karolinska institutet, KI, där man tittat på just hur virtuella patienter i spelmiljö kan bidra till att främja kunskap inom TCCC hos svenska militära sjukvårdare.
I studien har man analyserat hemvärnssjukvårdares agerande och resonemang medan de fått genomföra olika fall med virtuella patienter i spelmiljö utformade för att simulera militära traumascenarier.
– Deltagarna fick genomföra scenarier som innehöll olika fällor. Då de endast var fokuserade på att rädda liv glömde de bort att tänka på risker i miljön. Men efter att försökspersonerna gjort tabbar i spelet lärde de sig att exempelvis ta hänsyn till miljön. De blev smartare och mer kreativa när de spelade och lärde sig att undvika fällorna, säger Erik Mattsson.
Fokus i studien var också att ta reda på vad det är som motiverar till att fortsätta spela.
– Det visade sig att spelelement som belöningssystem, tävlingsinslag, anpassningsbara svårighetsgrader och medaljer, gav motivation. Små belöningar längs vägen visade sig också vara viktigare för att motivera till fortsatt spelande än att spelet i sig är superrealistiskt fotografiskt, säger Erik Mattsson.
Gamification som metod är enligt studien ett lovande tillvägagångssätt för att främja militär sjukvårds-
träning genom att öka engagemang och motivation samt öka självförtroendet i beslutsfattande. Och Erik Mattsson tror att spelandet kommer att få allt större betydelse framöver:
– Gaming ger oss möjlighet att låta sjukvårdarna repetera och vidmakthålla grunderna för TCCC i spelet. Då kan vi på krigsförbandsövningar vässa sjukvårdarnas förmåga ytterligare istället för att bara repetera grunderna varje gång.
En svensk applikation inom området under utveckling är Tactisim. Framtagen av tre killar med expertkunskap inom simuleringsteknik och med bakgrund som hemvärnssjukvårdare.
Appen, som finns i en tidig betaversion, bygger på trovärdiga hemvärnsscenarier där användaren möter både miljön i form av terränganalys och medicinska händelser där man måste använda sina kunskaper i TCCC för att klara spelet. Till skillnad från det ukrainska spelet LifesaverSIM innehåller det också miljöaspekter och inte enbart sjukvårdsmoment.
– Spel är ett spännande sätt att förmedla kunskap. På sikt hoppas jag att hemvärnssoldater kan spela nöjeskrigsspel på bussen på väg till sina civila jobb och på så sätt genom lek vidmakthålla basala kunskaper som sjukvårdare och bli bättre soldater, säger Erik Mattsson.
TEXT CHRISTINA MÅRTENSSON
Virtuella patienter
Interaktiva databaserade simuleringar baserade på kliniska scenarier utvecklade för att stödja medicinsk träning.
Gamification (spelifiering)
Verkliga kontexter används i en spelmiljö tillsammans med spelelement som t.ex. poängsättning, emblem, storytelling eller anpassningsbara svårighetsgrader.