Hemvärnet och Ukraina i kallt fokus

Kallt väder är en försvårande faktor för både krigföring och försvarsmedicinsk verksamhet. Hemvärnet ingår i en arbetsgrupp inom Nato som tittar på erfarenheter från ukrainska frontförband.

Uthållighet i kallt väder är avgörande för krigsdugligheten. I och med Sveriges och Finlands inträde i Nato prioriteras nu frågan om hur man ska kunna kan förstärka den nordöstra flanken vid krig och samtidigt hantera kallt väder.

Erik Mattsson, stridskraften hemvärnets försvarsgrensöverläkare, sitter med i Natos arbetsgrupp Cold Weather Operations Medical Panel, CWO(MED)-P, en expertgrupp med uppgift att ta fram medicinska beslutsunderlag för att Natoförband uthålligt ska kunna verka i kallt väder.

På uppdrag av CWO har Erik Mattsson genomfört en studie där information inhämtats om ukrainska frontförbands erfarenheter av uppträdande i kallt väder. 

– Jag fick i uppgift att göra den här studien för att man saknade kännedom om kallt väder-problematik i ukrainska frontförband, för att höra vad som är problem och hur de hanterar problemen, säger Erik Mattsson.

Svaren har jämförts med två svenska referensgrupper, den ena från marina förband som deltagit i vinterövningen Cold Response och den andra från hemvärnets norra bataljoner, som är vana vid kallt klimat.

Frågorna i studien omfattar områden som kunskap och utbildning, utrustning och förmåga att anpassa beteenden för att förebygga köldrelaterade skador. Men också hur man hanterar skyttegravsfot, hur man varmhåller mediciner vid transport samt förhindrar köldskador av personer vid evakuering.

– Undersökningen visar att de ukrainska soldaterna är mer flexibla i att blanda militära och civila grejer i sin uniform för att inte få köldproblem. De gör också egna hemmagjorda lösningar för att hantera kylan och där med maximera uthålligheten, säger Erik Mattsson.

Han menar att även om de svenska referensgrupperna är övervägande nöjda både med den kunskap de har kring kallt väder och uniformssystemet, så saknas vetskap om hur denna situation skulle förändras vid krig i kallt väder under längre perioder.

– Att de är nöjda kan bero på att har de bra utrustning eller så är de inte tillräckligt exponerade för kyla då vi bara har korta övningar i fred, säger Erik Mattsson.

Enligt studien är förfrysningsskador ett frekvent problem för de ukrainska frontförbanden, medan hemvärnet inte har vana av att hantera detta. Referensgruppen från hemvärnet saknar också kunskap om varmhållning under evakuering och hantering av mediciner i kyla. 

Alla aspekter av köld ska undersökas av arbetsgruppen. I Tidningen Hemvärnet 4.2023 skrev vi om hur soldaten kan skydda sig mot köld baserat på tillgänglig kunskap då. Illustration: Christian Wallenius.

Studien visar att det finns många erfarenheter från den ukrainska fronten och en sammanställning kommer ligga till grund för Natoförbandens fortsatta utveckling inom området. 

Och även om Sverige anses vara ett land i framkant inom kunskap och hantering av kallt väder kan studien ge nya perspektiv till hemvärnet. 

– Tittar man på den medicinska utvecklingen kring kallt väder så är vi inte först. Det finns många teorier i andra länder om vad man skulle kunna göra. Jag tror att vi har mycket att lära av erfarenheterna från Ukraina och framförallt deras flexibilitet kring utrustning i kallt väder. 

– Vi kanske måste vara öppna för att en del fryser lättare än andra och låta individen själv avgöra vad som fungerar bäst istället för att få en skada som vi sen har svårt att hantera, säger Erik Mattsson.

TEXT CHRISTINA MÅRTENSSON 
FOTO STAFFAN CLAESSON