Säkra staden
Ett stort kliv framåt i utvecklingen. Så kan totalförsvarets övning Birger Jarl sammanfattas.
Men det finns saker att jobba vidare på: Samordningen mellan totalförsvarets olika enheter, ledarskap och order-givning. Hemvärnet behöver helt enkelt bli vassare på att prata ”militäriska”.
Text ANNA-MARIA STAWREBERG
FOTO STAFFAN CLAESSON
Uppgiften under övningen Birger Jarl i Stockholm är tydligt uttalad. Försvarsmaktens olika enheter och andra aktörer i totalförsvaret ska öva på att stärka försvaret av Stockholm. I uppgiften ingår att skydda och bevaka samhällsviktiga byggnader och anläggningar. Två tusen personer deltar i krigsförbandsövningen.
– Vi har 1 500 soldater och 500 personer från civila myndigheter som Polisen, Tullverket, Trafikverket och Länsstyrelsen på plats, säger Mattias Bergqvist von Post, chef för Livgardesgruppen och övningsledare för hemvärnet i Stockholm.
Men just nu är det lugnt. Det är tidig söndagsmorgon vid Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm och för tillfället syns bara några enstaka, skarpt beväpnade hemvärnssoldater som patrullerar, ett par bandvagnar och en grupp mc-ordonnanser.
– Vi har livbataljonen utposterad vid Regeringskansliet och hemvärnssoldater som bevakar annan kritisk infrastruktur. Så här långt skulle jag vilja säga att övningen har gått jättebra, säger Mattias Bergqvist von Post och berättar att man under övningen också haft besök av Lettlands första brigad, som Försvarsmakten har ett samarbete med.
Han beskriver övningen, som förberetts under flera år, som en övning som vuxit till en totalförsvarsövning av kalibern ”Aurora light”.
– Att jobba tillsammans på det här viset har blivit vanligare och vanligare. Den här övningen har ju två viktiga beståndsdelar. Den ena kan ses som en beredskapsövning med uppdrag att bevaka och försvara Stockholm. Den andra delen är att jobba ihop med totalförsvaret för att förbättra vår förmåga.
Patrik Stig Vahlén är en av de hemvärnssoldater som bevakar högkvarteret. Han ryckte in i somras efter att ha stått i kö sedan februari 2022.
– Jag ansökte eftersom jag såg vad som hände i Ukraina. Det är lite som när grannens hus brinner. Man vill göra en insats och om något händer vill jag ha en tydlig uppgift, säger Patrik Stig Vahlén, som till vardags jobbar på bank.
Birger Jarl är hans första övning och under de åtta dagar han tjänstgör under övningen kommer han att bevaka olika skyddsobjekt.
Intill honom står Dennis Lundberg, som kom igår kväll och som är chef över sin hemvärnsgrupp.
– Jag gick med i hemvärnet i samband med annekteringen av Krim för sju år sedan. Nu lägger jag mellan 25 och 30 dagar om året på hemvärnet och det funkar bra, tack vare en förstående fru och en bra arbetsgivare.
Ett av objekten där det pågår verksamhet under övningen är inte oväntat Stockholms frihamn. Utspridda på golvet i logementet sitter Christoffer Nyberg, Mattias Antonsson och Andreas Negussie tillsammans med Salvador, som inte vill medverka med efternamn.
De är en tajt grupp, konstaterar de, och när Salvador berättar att han är ensamstående pappa enas de övriga, halvt på skämt men med ett allvar i botten, om att de är lite av hans familj den vecka han inte har barnen.
– Jag skulle vilja säga att gemenskapen oss emellan betyder allt. Vi har blivit väldigt nära varandra i gruppen, säger Christoffer Nyberg, som gick med i hemvärnet 2020.
Längre bort i hamnområdet väntar en pluton hemvärnssoldater på att, tillsammans med Tullverkets insatsstyrka, borda en pråm som ligger förtöjd vid kaj och där det, enligt det uppbyggda scenariot, har setts obehörig aktivitet.
– Det är en komplex uppgift som väntar. Stockholms hemvärnssoldater är vana vid att öva strid i bebyggelse. Och även om vi använder samma metod när vi genomsöker ett fartyg som när vi genomsöker ett radhus, är det här något annat, säger ställföreträdande plutonchef Peter, som inte vill medverka med sitt efternamn.
Det är komplicerat att med blotta ögat bilda sig en uppfattning om hur stora ytor och vilka sorts utrymmen som väntar när man går ombord.
– På ett fartyg finns många dolda skrymslen och här behöver soldaterna jobba tredimensionellt eftersom det finns många öppningar både under och ovanför dem. Det här är ett jättesvårt objekt att jobba i, även för vårt förband som har stor vana av att söka igenom fastigheter, fortsätter Peter.
För gränsövervakningsmannen Jörgen Arnefalk från Tullverkets insatsstyrka och hans kollegor är den förestående uppgiften dock vardagsmat.
– Men det är första gången som vi deltar i en så här stor övning, även om det troligen kommer att bli vanligare framöver.
Att det är en svår uppgift blir uppenbart när soldaterna tillsammans med Tullverkets insatsstyrka bordar fartyget. Det bullrar och slamrar från motorerna, vilket gör det nästan omöjligt att lokalisera sig med hjälp av hörseln. Ytorna söks igenom av stridsparen som är väl förberedda på det faktum att väggar, golv och tak är av plåt, vilket gör att kulorna vid en eventuell skottlossning riskerar att studsa okontrollerat.
Det är en farlig miljö, helt enkelt.
DETTA ÄR BiRGER JARL 2025
Mellersta militärregionen i allmänhet och Stockholm i synnerhet var i fokus när hemvärnet i Stockholm och Livgardets livbataljon tillsammans med totalförsvaret medverkade på Birger Jarl.
Övningen pågick under vecka 6, 7 och 8, och förutom att försvara och bevaka strategiska byggnader ingick praktiska moment.
Försvarsmakten, Polisen, Räddningstjänsten, sjukvården, Trafikverket, Länsstyrelsen och Tullverket deltog. Totalt 2000 personer varav 1500 från Försvarsmakten.
Scenariot under övningen var att regeringen fattat beslut om skärpt beredskap, partiell mobilisering och hemvärnsberedskap.
Övningen pågick i och runt Försvarsmaktens högkvarter och riksdags- och regeringskvarteren i Stockholms innerstad, Gärdet, Frihamnen, Norra Djurgården, områden i Kista, Bromma Flygplats, områden i Kungsängen, på Ekerö samt i Huddinge.
Efteråt hinner gruppchefen Jenisse Mendoza pusta ut en stund innan det är dags för nästa moment. Hon gick med i hemvärnet 2013 och har varit med på en lång rad övningar tidigare.
– Som gruppchef har jag nio tjänstgöringsdygn om året. För min del funkar det att kombinera mitt engagemang i hemvärnet med mitt jobb som bilförsäljare och med familjen. Särskilt när det är en längre övning som denna. Det är lättare att styra upp det praktiska i det civila med en längre övning och lång framförhållning än flera kortare övningar som kommer oftare.
Dagens uppgift var intressant, tycker hon. Som en del av ett insatskompani är hon van vid strid i bebyggelse, men att genomsöka en pråm var något annat.
– Dessutom är det kul att jobba med andra myndigheter, som Tullverkets och Polisen, på det sätt vi gör under Birger Jarl.
För att behålla stridsvärdet är sömnen viktig. Det blir tydligt när vi lite senare kliver in i den kombinerade bataljonsstaben och förläggningen. I ett rum ligger en hemvärnssoldat och sover tillsammans med sin schäferhund direkt på golvet.
En doft av kycklinggryta sprider sig över lokalerna, och här och var syns soldater som äter. Riset har tagit slut, får vi veta, men själva grytan finns det gott om.
På väggen sitter ett anslag med uppmaningen ”Tystnad! Soldater i vila och arbete!” bredvid ett utskrivet A4-ark med dagens mattider. Någon lagar en skrivare. En annan soldat plåstrar om sina fötter. Andra ligger bara på sitt liggunderlag och tar igen sig.
Det gäller att ta tillvara alla tillfällen till vila. Det kan mc-ordonnansen Fredrik Öberg bekräfta när vi nästa morgon möts på en av totalförsvarets övningsanläggningar söder om Stockholm.
Han har varit uppe sedan 04.55, men lyckas ändå med konststycket att se pigg ut och har rekat vägen och lett kolonnen till området. Han gick, precis som så många andra, med i hemvärnet i januari 2022 och eftersom han kör motorcykel på fritiden föll det sig naturligt att bli mc-ordonnans.
Om uppgiften för hela Birger Jarl är att bevaka kritisk infrastruktur i Stockholm går dagens uppgift ut på att söka igenom och återta en FOI-anläggning efter det att man sett terrorister ta sig in på området.
Den här gången har hemvärnets insatskompani förstärkts med CBRN-resurser, då det i det tänkta scenariot ingår att det finns farliga kemikalier på området. Med i övningen finns även räddningstjänst, i det här fallet en ambulans från Värmland.
Kompaniet har redan utfört uppgiften en gång nu på morgonen. De har tagit sig igenom grindarna och sökt igenom byggnaden.
– Nu har de fått en utvärdering. Det var uppenbart att de behöver göra det lättare för sig, ledarskapet behöver bli tydligare och de behöver ha koll på vem som har skadats. Dessutom begärde kompanichefen civil ambulans innan sjukvårdarna var på plats, och så ska det ju inte vara, säger momentövningsledaren, förvaltare Björn Åhman Kullengren och nickar mot skademarkörerna som precis fått sin sminkning och maskering förbättrad.
Ambulansläkaren David Hallberg som också övervakar övningen flikar in:
– En annan del av scenariot är att det saknas personal och man tror att de gömmer sig inne i byggnaden, tillsammans med skurkarna.
Kompaniet som ställt upp utanför grindarna ska göra om – och förhoppningsvis göra rätt. För att göra rätt från början på något man inte övat särskilt mycket på är naturligtvis omöjligt. Det är ju därför man övar, som en av instruktörerna klokt konstaterar.
Soldaterna tar sig fram till byggnaden i skydd av omkringliggande hus och tar sig snabbt in, två och två. Efter några minuter larmar någon om gas, och gasmask efter gasmask åker på.
Övningsledaren står tyst och tittar. Bryter sedan in och frågar:
– Vem larmade om gasen? Såg ni några kriminella där inne? Hade de mask på sig? Om inte, kan larmet ha varit en avledande manöver från terroristerna där inne.
En stunds tveksamhet inträder. Vem larmade egentligen om gasen? Ska maskerna tas av eller inte? Och i så fall, vem ska beordra det?
I efterhand är incidenter liknande den som nyss inträffat något som tas upp. Som hemvärnssoldat behöver man snabbt kliva ur sitt ”civila jag” och på nolltid bli soldat som antingen ger, eller tar, order, beroende på befattning.
Men än så länge är det övning, och när skottlossning bryter ut följt av höga skrik riktas fokus återigen mot byggnaden.
CBRN-teamet rekommenderar mask av, en rekommendation som först måste beviljas av befälet. För nu är det bråttom att få ut skadade.
En kriminell förs ut av soldaterna. En skadad får hjälp att lägga sig på marken. Skademarkören spelar sin roll med stor övertygelse och när tourniqueten hamnar på plats är skriken plötsligt mer eller mindre äkta.
Hemvärnssjukvårdarna på plats påbörjar sitt arbete och när en explosion hörs från fastighetens källare blir aktiviteten på planen utanför än mer febril. Fler skadade förs ut och en snabb triagering (analys av skadeläget) påbörjas.
– AGERA! Ni kan inte bara stå stilla, uppmanar övningsledaren, och snart rullar även civil ambulans in.
Samtidigt pågår genomsökning av byggnaden, våning efter våning. Röken gör att det är nästan omöjligt att orientera sig, och fortfarande finns skadade som behöver tas omhand. Miljön är trång och att få ut en skadad på bår är svårt.
– Den här uppgiften var tuff att genomföra. Hemvärnssoldaterna var få i förhållande till motståndarna i det här fallet. Att det dessutom inträffade en kemexplosion gjorde det ännu svårare, konstaterar instruktören Noa Panduro, som är deltidsanställd militärpolis.
Den här gången löser kompaniet uppgiften betydligt snabbare och mer effektivt än föregående gång. Att de som medverkar i övningen tagit till sig av förmiddagens feedback är tydligt och Björn Åhman Kullengren ser nöjd ut.
– Det är uppenbart att kompanierna har kunskap att lösa sina egna uppgifter. Det är när flera enheter som inte övar ihop till vardags som det blir en utmaning.
Att samövningar liknande Birger Jarl kommer att bli vanligare är därför ingen djärv gissning. Tvärtom. Det är en förutsättning för att totalförsvaret ska fungera effektivt. ⎢
Hallå där, övningsledaren!
Mattias Bergqvist von Post, chef på Livgardesgruppen och övningsledare för Hemvärnet Stockholm.
Berätta om Birger Jarlövningens ramar.
– Scenariot var att regeringen fattat beslut om skärpt beredskap, partiell mobilisering och hemvärnsberedskap. Fokus låg på två uppgifter. Den ena uppgiften var att genomföra en beredskapsövning där kritisk infrastruktur skulle bevakas med skarp ammunition och den andra att totalförsvaret skulle genomföra en samövning för att stärka försvaret av Stockholm.
Hur sammanfattar du övningsresultatet nu när ni utvärderat deT?
– Otroligt bra. Totalförsvaret och hemvärnet har samtliga fått öva på sina skarpa uppgifter, från den enskilda soldaten och upp till stabsnivå. Stockholms stad och totalförsvaret har verkligen bidragit. En lärdom som vi kan dra är att samtliga, även den enskilde hemvärnssoldaten, behöver bli bättre insatta i juridiken kring den gråzonsproblematik som finns nu. Alltså en situation där man varken befinner sig i krig eller fred. Vilket mandat har aktörerna att agera där?
Kommer det att bli vanligare med samövningar liknande Birger Jarl?
– Ja. Jag ser Birger Jarl som en förövning inför den stora övningen 2026.
Vilka svårigheter ställdes ni inför när ni planerade övningen?
– Vi har planerat den här övningen länge. Visst skulle man kanske önska att det var lättare att få med till exempel fler ambulanser, men alla regioner i Sverige har ett ansträngt läge, alla går tungt. Det innebär att det är svårt att få in fler aktörer i en övning.
Hur ser arbetet ut framöver när det kommer till att göra liknande samövningar?
– Nu kommer vi att ha en konferens med samtliga aktörer från totalförsvaret för att inte tappa några lärdomar.
Hallå där, Bataljonchefen!
Major Per Mickols, bataljonschef, vad tar du med dig efter övningen?
– Vi behöver öva mer på att samverka med och inom totalförsvaret. Detta var den bästa övning vi deltagit i sedan det nya avtalssystemet infördes. Operation Birger Jarl var dessutom inte bara en övning utan även till del en skarp operation där vi löste uppgifter med skarp ammunition på plats i Stockholms innerstad, något vi inte gjort tidigare i denna omfattning,
Vad behöver man bli bättre på?
– Som hemvärnssoldat går man direkt från sitt civila liv in och börjar lösa uppgifter inom ramen för Försvarsmaktens sätt att arbeta. Här kan vi bli snabbare på att gå från vår dagliga, civila roll och in i den militära rollen. Beroende på vilka uppgifter vi ställs inför måste vi snabbt kunna ställa om och på ett snabbt och tydligt sätt uttrycka oss genom att ge och ta order. Att inför en övning träna på att tala ”militäriska”, det vill säga hur vi skapar tydlighet i vad som skall genomföras genom att till exempel använda ordermallar och fastställda orderuttryck innebär att vi kan undvika onödiga missförstånd och friktioner.
Är det något ni kommer att trycka lite extra på framöver?
– Ja. Vi kommer att lägga fokus på chefsträning och ordergivning, bland annat PUT, planering under tidspress.
Om du på en övergripande nivå ska sammanfatta hur övningen gick?
– Birger Jarl var den längsta, största och bästa övningen jag varit med på sedan jag blev bataljonschef. Vi kunde jobba som en hel bataljon i och med att vi hade vårt bevakningskompani med under samtliga nio dagar. Vi har löst alla uppgifter vi ställts inför som en helhet. Vår förmåga avseende CBRN har dessutom höjts markant. Där har vi tagit ett stort steg framåt.
Vilka andra aktörer från totalförsvaret ingick och hur fungerade det samarbetet?
– Ett antal aktörer från övriga totalförsvaret har deltagit, till exempel tullen, polisen och Trafikverket. Samarbetet har överlag fungerat mycket bra med samtliga som deltagit.
Vad tror du att hemvärnssoldaterna som deltog tar med sig efter övningen?
– Jag hoppas att de känner sig stolta och delaktiga i hur vi höjt vår förmåga att lösa skarpa uppgifter 6-24-90.
